Ja hur är det då så här dagen efter att alla tummar hölls? Jo tack, det känns bra. Samlingen igår bestod av ett nära femtiotal personer, sköterskor, läkare,kuratorer, arbetsterapeuter mfl. Jag fick sista stunden under vår samling och drog några bilder och berättade om vår vision om Hjärtats Hus. Jag, kan väl vara ärlig och säga att jag hade hoppats på att få lite mera positiv respons där DIREKT. Men det är nog för mycket att förvänta sig. Jag förstår det. Men önskar ibland att vi svenskar kunde vara lite mera spontana och våga säga vad vi tänker och tycker, även i en sådan samling. Jag är i alla fall tacksam för att få haft möjligheten att berätta för dessa viktiga personer också. Hoppas att det gav dem något att tänka på och att de ska minnas oss och känna igen oss då vi öppnar upp våra dörrar i framtiden. Idag ramlade en tidning ner i min postlåda. Nämligen senaste numret av Tidningen Mun&Hals-Cancerföreningen. Där på sidan 7 kan du läsa om Hjärtats Hus. Det är från deras årsmöte där vi var inbjudna och fick berätta om visionen också,

Det bästa med den träffen var det fantastiska gensvar vi fick. Tala om att känna att vi är på rätt spår. Ingen tvekan där inte. Och det är ju patienter och anhöriga vi vänder oss till så deras röst och deras gensvar betyder så oerhört mycket. Tack att vi fick vara med och berätta ...och tack att vi fick vara med i er tidning. Vi återkommer i senare nummer hoppas jag.

 

 

Önskar er alla med dessa rader en riktigt bra helg.