I går åkte vi till Jönköping för att få lyssna till Jennie Elheim som är Projektchef på organisationen #UngCancer. Vi hade bokat att få prata med henne också efter hennes föredrag.

Ett otroligt inspirerande och givande föredrag. Önskar att lokalen hade varit än mer fylld av läkare och än fler personal som kommer i kontakt med Cancersjuka och deras anhöriga. 

Att just unga sjuka blir speciellt utsatta och "ramlar mellan stolar" har jag förstått tidigare men igår fick vi flera levande exempel på hur tokigt det faktiskt kan bli.

Tex då en tjej går på högskolan och har studiebidrag då hon blir allvarligt sjuk. Då hon är tvingad att avbryta studierna blir hon omedelbart betalningsskyldig på de pengar hon har lånat! Hur ska man kunna betala tillbaka en studieskuld då man inte har arbete och alltså är allvarligt sjuk? Den matematiken går ju inte ihop. Att hon sedan inte fick hjälp från försäkringskassa och väldigt dåligt stöd från socialen visar verkligen på att det är fel i systemet.

    Eller då unga vuxna sitter i ett vänterum eller är inne för längre tid och det enda som finns att tillgå att förströ sig med är Hemmets Journal eller andra tidningar som inte direkt är så inspirerande för den åldersgruppen...

Ja , vi fick många exempel. Och mycket finns det att göra. 

     MEN det bästa var ju alltså att vi fick prata med Jennie efteråt. Och det kändes jättebra. Vi tror och hoppas att vi ska kunna få till ett gott samarbete i framtiden. Vi kan hjälpa varandra på flera sätt. 

Så nu kör vi vidare. Planera träffen med politikerna och fortsätta ta kontakt med folk som vi tänker oss vore bra att prata med.

Och så pärlar vi vidare.